En smula tröst
Precis som bloggrannen redan avslöjat så har kvällen inneburit första besöket på nya Bondfilmen, Quantum of Solace. Jag skulle kunna tänka mig att jag sett Casino Royale runt sju gånger, vilket gör det lite svårbestämt att avgöra hur bra den nya filmen är efter bara en tittning. Men en sak är säker och det är att filmen funkar bra, även om den gärna fått va lite längre, så man kunnat slappna av lite emellanåt. Nu var det rena Bourne-tempot och det är väl inte direkt vad man vant sig vid efter pokerspelandet i CR.
**
Nu har jag nog nått min peak när det gäller min tävlingssäsongsform. Jag har ju som vana att köra hårt på sommaren, men när innebandyn börjar under hösten så försvinner tiden. Tredje löprundan för i veckan och bästa tidsnoteringen, trots ofördelaktigast underlag. Nu kommer det nog bara gå utför allteftersom. Som det ser ut just nu kan det bli en runda på måndag, men mest troligt dröjer det nog till nästa helg och då blir det ju som att börja om på nytt.
**
Rebellen verkar uppenbart nöjd över att han lyckades se filmen före mig, men då gick han också miste om att se den samtidigt som Boston Tea Party-celebriteten Patrik Norqvist. Även två gamla Vindeln-spelare sågs stryka runt i Filmstadens innandöme.
**
Kommer inte på nåt bra sätt att avsluta kvällens inlägg, så det får väl
